Är det här att bli inåtvänd?

Ja mitt sätt att bli inåtvänd. Andra hade kanske inte skrivit ett blogg-inlägg om det.

Läste i gravidappen vi använder att mamman kan bli mer inåtvänd när förlossningen närmar sig. Imorgon går vi in i vecka 38. Otroligt. Och jag känner mig nästan som att jag vänder mig inåt. Konstigt. Jag sover inte på nätterna, tar igen det på dagarna istället. Vilar konstant. Gläds och oroar mig mellan varven. Orkar inte med folk egentligen, mer än typ en halvtimme. Det är Johan och jag och babyn.

Förra veckan infann sig extra energi och jag sydde klart det lapptäcke jag påbörjade i höstas till vagnen. Det är så fint. Men jag orkar inte visa upp det. Jag vill inte visa upp det. Vill ha det för mig själv. Och det är där jag märker att något är annorlunda. Vanligtvis visar jag stolt upp det jag gjort och gläds otroligt av att inspirera andra. Men jag vill inte. Jag vill ha babyns lapptäcke för mig själv. För oss själva. I vår bubbla. I vår vänta-på-baby-bubblan. Hela jag liksom siktar in sig på baby-liv. Tror jag. Det känns så.En annan gång får ni kanske se det. Eller kanske jag ändrat mig imorgon. Vi får se.

Vilket blogg-inlägg.. Känner nån igen sig?

Annonser

2 thoughts on “Är det här att bli inåtvänd?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s