Pianon på hjärnan

Jag har vuxit upp med ett piano i mitt barndomshem. Det är jag väldigt glad för. Jag tog inte piano-lektioner i många år men med det jag lärde mig har jag alltid kunnat använda för att spela när jag sjunger eller för att ta ut melodier m.m. Pappa har spelat och vi har sjungit tillsammans. Ett instrument i ett hem gör någonting. Musiken blir liksom mer närvarande. Så när vi kom till att vi faktiskt skulle kunna få plats med ett piano här hemma har jag börjat leta med ljus och lykta på nätet efter ett. Dock står denna möbel inte direkt först på vår prioriteringslista så nu väntar jag mig att det bara POFF kommer dyka upp ett piano som någon vill skänka oss. Seriöst. Jag tror det.

Som den obotliga optimist tror jag benhårt på det. Det kanske inte kommer hända men jag tror att det kan.Brist på verklighetsuppfattning skulle väl någon säga. Men jag håller inte med. Av någon anledning har jag bara ibland en förmåga att tro att vissa saker bara ska hända. Hur otroligt det än låter. Fast sen blir jag inte besviken om det inte händer ändå. Det kanske kallas drömmare. Fast ändå en verklighetsrotad drömmare. Skulle jag vilja säga. Struntsamma. Jag sitter och väntar på ett piano.

Se på det HÄR pianot. Mamma mia vad snyggt! Det skulle passa med ett turkost piano hos oss. Ja-a då.

[DSC_0019%255B4%255D.jpg]

          (källa: http://wholesomehomes.net/2013/11/01/music-inspired-home-decor/)

Hejdå!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s